Standardavvikelsekalkylator

Standardavvikelse (SA) mäter hur spridda tal är från sitt medelvärde. En låg SA innebär att värdena är samlade nära medelvärdet; en hög SA innebär att de är mer spridda. Exempel: två klasser med ett testmedelvärde på 70 % — om SA = 5 fick de flesta 65–75 %; om SA = 20 varierade betygen från 50 % till 90 %. SA används i statistik, finans (volatilitet på Stockholmsbörsen), kvalitetskontroll och forskning.

Populations-SA (σ) används när ditt dataset ÄR hela populationen — t.ex. längder på alla 30 elever i en klass. Urvalsbaserat SA (s) används när dina data är ett urval från en större population. Formeln skiljer sig i ett steg: population dividerar med n, urval dividerar med n−1 (Bessels korrektion). Använd urvalsbaserat SA om dina data representerar en delmängd.

Steg 1: Beräkna medelvärdet av alla värden. Steg 2: Subtrahera medelvärdet från varje värde för att få avvikelsen. Steg 3: Upphöj varje avvikelse till kvadrat. Steg 4: Summera alla kvadratiska avvikelser. Steg 5: Dividera med n (population) eller n−1 (urval) för att få variansen. Steg 6: Ta kvadratroten ur variansen — det är standardavvikelsen. Denna kalkylator visar alla steg i avvikelsetabellen.

Finans: SA mäter aktiekursvolatilitet — en volatil aktie på Stockholmsbörsen har hög SA. Kvalitetskontroll: En tillverkningsprocess med låg SA producerar jämna produkter. Högskoleprov: Standardavvikelse används för att analysera betygsdistribution. Väder: Daglig temperatur-SA visar hur stabilt klimatet är. Forskning: SA rapporteras tillsammans med medelvärdet i nästan alla vetenskapliga studier.